Körtelfeber?

Orkar allvarligt inte vara glad och försöka finna det positiva i situationen just nu. Jag vill bara hem och det nu, fast samtidigt inte - det var så mycket jag ville göra. Har precis varit hos läkaren och han gav mig diagnosen "Sinusitis" och "Tonsilitis" (låter ungefär lika coolt som Carius och Baktius, jag vet, men säg det inte till mig - är inte på skämthumör). Och han trodde också att jag kanske har "Glandular fever", vilket betyder körtelfeber. Det skulle verkligen förklara varför jag mår så jävla pissigt som jag gör.

Efter att ha jobbat hela dagen mådde jag verkligen skit, feber (38,8 grader hos doktorn efter att ha tagit febernedsättande) och jag fick tillslut vid tanken på att dö i ett främmande land mitt i natten ensam panik och insåg att ingen annan kan avgöra hur jag mår och föra min talan. Jag har nämligen försökt undanhålla hur dåligt jag mått för att jag inte ville vara någon "Drama Queen" eller orsaka bekymmer. Men ikväll fick jag nog och flippade ur och bad mina värdföräldrar köra mig till doktorn.

De var så snälla på mottagningen och doktorn kramade mig (trots typ fara för sitt eget liv, på grund av min snorinvasion) när jag grät tonvis av tårar. Han gav min diagnos och berättade att jag förmodligen också har körtelfeber. Han sade också försiktigt att det i mitt läge blir svårt att vara en Au pair och att Nya Zeeland finns kvar - även i framtiden. Så antar att det var hans snälla sätt att säga att jag borde åka hem.

Det kändes skit att berätta för familjen om vad doktorn sagt. Och vi har pratat ut och jag har lipat som en riktig crybaby, men det känns skönt att inte behöva bygga eller upprätthålla en massa fasader längre. Och vi kommer fortfarande vara vänner efter det här. Vi har haft otur helt enkelt.

Med andra ord kommer jag med största sannolikhet hem snart. Körtelfeber är inget jag kan ha i kroppen och samtidigt utnyttja mitt Working Holiday Visa. Jag gråter i denna stund, för jag är så ledsen och besviken. Men samtidigt har jag vuxit massor och jag tror på en mening med allt - även om jag just nu både är sjukt sjuk, ledsen och besviken över allting.

Jag menar hur lyckas jag få körtelfeber som mestadels smittar genom saliv? Jag som har den fetaste bacillskräcken någonsin, hur fan gick det till liksom?

Känslan just nu är bara... nej...obeskrevlig...
Så jävla sorgligt...
Jag har längtat så efter att komma hit och så blir det så här...