Idag är det slutligen dags att rulla hem. Har precis lyckats få tag på en "Taxi" till flygplatsen och kan därmed meddela att jag inte kommer att behöva flyga kvastkäpp...
Jag undrar också om jag kan hitta någon att ha ett rullstolsrace med på flygplatsen? Det vore skoj att testa!? Fast då gäller det ju att den som springer bakom och knuffar på är en snabb en, för jag har inget rullstolskörkort...
Har precis ätit lite frukost. Musli (full med socker, kan känna den äckliga sötman) och vitt bröd med jordnötssmör. Vill aldrig mer i mitt liv tvingas leva på sådant. Jag vill hem och äta en hälsokur. Och krama mamma och säga hur bra hon är på att laga mat. Och krama mig själv för att jag är bra på att baka. Och krama om hela mitt liv, alla fina människor och hela mitt hemland som är så lagom (undrar dock om det är lagom varmt på fredag?). Och Sverige är faktiskt inte så hopplöst efter, med tanke på hur isolerat lilla Nya Zeeland ligger. Sverige ligger ju centralt med hela världen lätttillgänglig - helt perfekt helt enkelt!
Tänkte också berätta att mitt äldsta värdbarns kommentar när jag berättade att jag skall hem för att jag är sjuk var: "Du kan väl besöka DR ********, han är bra på att laga saker". Då förklarade jag att jag måste hem och träffa en svensk doktor...
Sedan var det rätt roligt när Pia och hennes klass fem ringde mig inatt. De tvingade mig att gissa vems röst jag hörde. Ber om ursäkt till den unge herre som jag gissade var "en dam i lyxförpackning...". Förlåt om du får men för livet. Kan dock tillägga att mitt ljud där jag satt på dass inte var det bästa...
Nu skriver jag inte mer förrän jag är hemma.
Kramar!
Jag undrar också om jag kan hitta någon att ha ett rullstolsrace med på flygplatsen? Det vore skoj att testa!? Fast då gäller det ju att den som springer bakom och knuffar på är en snabb en, för jag har inget rullstolskörkort...
Har precis ätit lite frukost. Musli (full med socker, kan känna den äckliga sötman) och vitt bröd med jordnötssmör. Vill aldrig mer i mitt liv tvingas leva på sådant. Jag vill hem och äta en hälsokur. Och krama mamma och säga hur bra hon är på att laga mat. Och krama mig själv för att jag är bra på att baka. Och krama om hela mitt liv, alla fina människor och hela mitt hemland som är så lagom (undrar dock om det är lagom varmt på fredag?). Och Sverige är faktiskt inte så hopplöst efter, med tanke på hur isolerat lilla Nya Zeeland ligger. Sverige ligger ju centralt med hela världen lätttillgänglig - helt perfekt helt enkelt!
Tänkte också berätta att mitt äldsta värdbarns kommentar när jag berättade att jag skall hem för att jag är sjuk var: "Du kan väl besöka DR ********, han är bra på att laga saker". Då förklarade jag att jag måste hem och träffa en svensk doktor...
Sedan var det rätt roligt när Pia och hennes klass fem ringde mig inatt. De tvingade mig att gissa vems röst jag hörde. Ber om ursäkt till den unge herre som jag gissade var "en dam i lyxförpackning...". Förlåt om du får men för livet. Kan dock tillägga att mitt ljud där jag satt på dass inte var det bästa...
Nu skriver jag inte mer förrän jag är hemma.
Kramar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar