Idag är en sådan dag då jag repar lite extra mod och ger mig fan på att mitt liv kommer att bli och redan är totally amazing! Jag sorterar bland mina mappar, slänger bilder, musikfiler och papper och broschyrer som jag inte behöver. Jag förstår inte varför jag får separationsångest av att skiljas från låtar som egentligen bara framkallar dåliga minnen och vidmakthåller negativa tankar och känslor. Allt jag kan säga är att en äckligt stark känsla av separationsångest hänger över mig just nu. Eller är det frukostens kaffekopp som fortfarande gör sig påmind i form av ihållande illamående?
Jag vet bara att jag måste sortera i mitt liv för att gå vidare och nå all glädje och lycka som jag längtar efter. Ur det perspektivet är lite separationsångest ett ganska lågt pris att betala - trots allt. Det är ju faktiskt en övergående känsla och belöningen är väl värd att slita lite för!
Ciao, Ciao! ;)
Jag vet bara att jag måste sortera i mitt liv för att gå vidare och nå all glädje och lycka som jag längtar efter. Ur det perspektivet är lite separationsångest ett ganska lågt pris att betala - trots allt. Det är ju faktiskt en övergående känsla och belöningen är väl värd att slita lite för!
Ciao, Ciao! ;)
Svar;
SvaraRaderaDet tar år och dar att bryta tankemönster! Men man får vara envis och inte ge sig förens man är nöjd, och det kan ta ett tag. MEN man lär känna sig själv ruskigt bra under tiden så allt slit är värt det! :D
Tycker det låter kanon att du ska fortsätta följa bloggen och lämna någon kommentar då o då :D
Kramar