Inget Virginia (Match #2)

Efter att ha skypat med Match #2, mottagit ett email från den nuvarande au pairen samt sovit och ätit frukost på saken bestämde jag mig för att inte gå vidare med Virginia-familjen. Det var en jättefin familj och jag tyckte mycket bra om mamman som jag skypade med och jag är väldigt fascinerad av hennes jobb. Jag tror att det skulle ha varit ett väldigt utvecklande år tillsammans med dem. Men känslan jag fick när de uttryckte att de inte hade tid med en au pair som längtar hem efter sin pojkvän (nu har jag ju ingen, så det är inte något problem) och får hemlängtan var inte så jättebra. Jag är en människa med känslor och kan inte garantera att jag alltid är perfectly happy varje sekund. Även om familjen verkar jättetrevlig liksom området de bor i kändes de alldeles för professionella. Jag vill inte vara någons städerska/supernanny/personliga assisten/fru i ett, i alla fall inte utan att tillåtas vara jag, med alla känslor och funderingar som det innebär. Jag söker efter en trevlig, glad, positiv, accepterande och ärlig stämning där folk har tid att bry sig om mig på samma sätt som jag bryr mig om och intresserar mig för dem.

Så därför skickade jag ett email både till au pairen och till familjen. Jag sa som det var att jag tyckte om dem, men att jag inte tror att jag är den perfekta matchen för mig. Deras Au pair gav mig tipset att inte åka till en familj om det inte känns bra till 100 % och det tänker jag försöka följa. Jag tror fortfarande att det finns en familj som passar mig bättre någonstans. Mammans email tillbaka var jättefint och det gjorde det hela ännu svårare!

Hi Elvira

What a lovely thoughtful response. Thank you for letting me know so quickly. I’m sorry you didn’t feel that we would be a good match as I really liked you! J But I totally respect your decision and admire your clarity.

Wishing you all the very best – you will be a fabulous au pair for whatever family you end up living with.

Enjoy the process!

Trots det känner jag att jag fattat rätt beslut. Jag kände mig lättare och gladare till sinnes igen när jag väl skrivit till dem vad jag kände. Det var det enda rätta, även om det till en viss del känns väldigt tråkigt. Ringde just CC och talade om för dem att jag har valt att gå vidare. Så snart borde jakten vara igång igen! ;)

Ciao, Ciao! ;)