...är inte helt enkelt...
Jag kan verkligen anstränga mig för att diska upp allt efter mig, men lik förbannat (ursäkta svordomen men den är menad att fungera som ett stilistiskt medel) så har jag i slutet av dagen (lagom tills dess att mamma trött som hon är efter jobbet kliver in genom dörren) glömt att diska en sista burk som jag haft soppa eller något annat slemmigt i. Då blir mamma arg och så även jag, då jag inbillar mig att burkincidenten reducerar mig till en människa vars godhetskapacitet ligger på samma nivå som Hitlers.
Men idag måste jag trots allt göra något lite osvenskt och klappa mig själv på axeln. Jag är nyss hemkommen från jobbet och känner mig alls inte längre som en guldfisk kippandes efter syre på torra land! Nu när jag inte ständigt är rädd för att göra katastrofala felsteg under min allt snabbare framfart har jag verkligen börjat tycka att det är kul att förgylla gamlingarnas dag. Varje litet skratt och tack jag får av dem värmer mig hjärtligt ända in i märgen, det är de ögonblicken jag bär med mig hem och sparar djupt inom mig.
En annan positiv effekt av mitt jobb är att jag på kort tid blivit tuffare, mer framåt och inte längre dödligt bacillrädd. Hade jag använt min farsas (det var farsans tandborste jag av misstag borstade tänderna med i eftermiddags) tandborste för ett halvårsedan hade jag dött av skräck. I och för sig visade det sig faktiskt förra året att vi två hade delat tandborste i hela två veckor eftersom han hade missuppfattat vilken färg på tandborsten som var hans när det var dags för ett borstskifte! Den gången var jag verkligen äcklad till döds, tro mig. Så alla killar som eventuellt spanar in mig, tag er i akt, kyss mig inte om ni inte också finner min farsa attraktiv! Utsikten att få ett sunt framtida förhållande ser bländande ljus ut...
Jag har också fått vett att verkligen uppskatta min farmor och farfar. Min farmor och farfar är positiva, gulliga och de förstår vad jag säger och misstar mig inte heller för att vara norrman (fast de bör också veta bättre sedan de är med i sammansvärjningen bakom min arvsmassa).
En annan bra sak med dagen är att jag har hittat en verklig skattkista, jo det är sant! Jag fick nämligen idag avslöjat för mig att i en pärm, för en nykomling väl dolt, kan man finna guld och gröna ängar i form av extra arbetspass då ordinariemedlemmarna av personalen bestämt sig för att ta semester. Guld och gröna ängar är i alla fall vad man skulle kunna köpa för sina pengar som man tjänar...
Nog tjatat för ikväll, nu är det dags för lite tandborstning. Vi får se om det blir rätt den här gången då. ;)
Ciao, Ciao! ;)
Jag kan verkligen anstränga mig för att diska upp allt efter mig, men lik förbannat (ursäkta svordomen men den är menad att fungera som ett stilistiskt medel) så har jag i slutet av dagen (lagom tills dess att mamma trött som hon är efter jobbet kliver in genom dörren) glömt att diska en sista burk som jag haft soppa eller något annat slemmigt i. Då blir mamma arg och så även jag, då jag inbillar mig att burkincidenten reducerar mig till en människa vars godhetskapacitet ligger på samma nivå som Hitlers.
Men idag måste jag trots allt göra något lite osvenskt och klappa mig själv på axeln. Jag är nyss hemkommen från jobbet och känner mig alls inte längre som en guldfisk kippandes efter syre på torra land! Nu när jag inte ständigt är rädd för att göra katastrofala felsteg under min allt snabbare framfart har jag verkligen börjat tycka att det är kul att förgylla gamlingarnas dag. Varje litet skratt och tack jag får av dem värmer mig hjärtligt ända in i märgen, det är de ögonblicken jag bär med mig hem och sparar djupt inom mig.
En annan positiv effekt av mitt jobb är att jag på kort tid blivit tuffare, mer framåt och inte längre dödligt bacillrädd. Hade jag använt min farsas (det var farsans tandborste jag av misstag borstade tänderna med i eftermiddags) tandborste för ett halvårsedan hade jag dött av skräck. I och för sig visade det sig faktiskt förra året att vi två hade delat tandborste i hela två veckor eftersom han hade missuppfattat vilken färg på tandborsten som var hans när det var dags för ett borstskifte! Den gången var jag verkligen äcklad till döds, tro mig. Så alla killar som eventuellt spanar in mig, tag er i akt, kyss mig inte om ni inte också finner min farsa attraktiv! Utsikten att få ett sunt framtida förhållande ser bländande ljus ut...
Jag har också fått vett att verkligen uppskatta min farmor och farfar. Min farmor och farfar är positiva, gulliga och de förstår vad jag säger och misstar mig inte heller för att vara norrman (fast de bör också veta bättre sedan de är med i sammansvärjningen bakom min arvsmassa).
En annan bra sak med dagen är att jag har hittat en verklig skattkista, jo det är sant! Jag fick nämligen idag avslöjat för mig att i en pärm, för en nykomling väl dolt, kan man finna guld och gröna ängar i form av extra arbetspass då ordinariemedlemmarna av personalen bestämt sig för att ta semester. Guld och gröna ängar är i alla fall vad man skulle kunna köpa för sina pengar som man tjänar...
Nog tjatat för ikväll, nu är det dags för lite tandborstning. Vi får se om det blir rätt den här gången då. ;)
Ciao, Ciao! ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar